Befrielse

Långsamt och med tunga släpande steg gick mannen där på vägen, axelremmarna var tunna och de skar som knivar mot hans skuldror. Han stannade till ibland och sken liksom upp, precis som om han hittat något som var intressant och kunde lätta hans börda. Han böjde sig ner och satt där betraktande, tog upp en stenen och la den i sin ryggsäck. Sedan reste han sig sakta, för varje gång blev det svårare och svårare, han blev svagare och svagare. Jag vet inte hur många gånger han funderade över hur han skulle bli av med sin börda, själv hade han ingen aning, han hade för länge sedan slutat att räkna antalet gånger. Han försökte gång efter gång att hitta det som kunde få hans ryggsäck att bli lätt, men istället blev den bara tyngre och tyngre. Det som från början var tänkt som en sorts befrielse, ett eget försök att finna sann lycka, tycktes inte längre som någon befrielse, även om det för en kort stund hade gjort det, så blev det bara en större tyngd att bära på för varje gång.
Så kan det vara för oss, vi försöker och försöker, men det blir bara värre och värre. Bibeln säger:

"Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor så skall jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt."" Matt.11:28-30

Jesus säger; Kom till mig, jag vill ge dig vila, jag vill lätta din börda. Länken här leder till "Frälsningsbön", klicka på den och läs bönen med ditt hjärta, så vill Han börja plocka bort dina stenar en efter en. Jesus älskar dig, Han vill lätta på dina bördor och ge dig ro och vila.
Gud välsigne dig! / Johan